Vad gör dig glad? Att vara med vänner, att få presenter eller att få en stund för dig själv?
De flesta säger att de blir glada över att vara med andra människor. Människor som ger energi som man får ta del av. Vänner som stöttar när man har det jobbigt och delar glädjen när man är glad.
För även om man kan bli glad för att man får en present eller att det serveras god mat hemma så är det bara under en kort stund. De större glädjeämnena är stunder man upplever med varandra. Tillfällen man kan minnas tillbaka till och prata om efteråt.
Men det ena behöver ju inte utesluta det andra. I många länder är maten en mycket viktig del av att umgås. Man lägger mycket tid på att laga maten tillsammans och det är viktigt att alla samlas vid matbordet och delar måltiden. Denna fokusering på matstunden är något som vi i Sverige näst intill tappat bort och ser ibland ätandet som något nödvändigt ont. Men det handlar inte bara om att bli mätt. Det handlar lika mycket om att maten är ett tillfälle då man ser varandra – ett tillfälle att prata, umgås och bli glad.
Ett annat sätt att dela glädjen (och ibland sorgen) med sina vänner är att gå på fotboll. Det är en mäktig känsla när hejarklacken kör igång en högljudd sång som ekar mellan arenaväggarna samtidigt som vågen rullar runt på arenan. När sedan målen kommer exploderar folkhavet i en euforisk glädje som inte går att beskriva för den som aldrig varit med om det.
Det sägs att fotboll är ett internationellt språk. Man behöver inte kunna prata med varandra med samma språk för att kunna spela tillsammans. Man behöver lika lite kunna prata med varandra när man går på matchen. Gemenskapen finns där ändå. Minnet har man tillsammans och definitivt något att prata om framöver. Framförallt om det var en sådan match som man som supporter aldrig glömmer, ex Tyskland-Sverige 4-4 i VM-kvalet 2013.